Svårt beslut men nu är det gjort
Att ta fostervattensprovet igår var det svåraste beslut jag någonsin gjort på väldigt länge,
kan inte komma på sist när det var så svårt mentalt. Chansen att det ska bli missfall är
ju liten, visst.
Jag får rådet tänk inte på det och det är ju i välmening, men det är lite svårt att inte tänka.
Speciellt när jag ligger i sängen och har blivit jätteförkyld och har alla infektions symtom,
och då kan det var lite svårt att tala om för sig själv att det är inte en infektion som har att
göra med fostervattensprovet, utan det är förkylningen. Sen kommer det ut fostervatten,
men det informerade läkaren om att det brukar hålla på i tre dagar sen ska det försvinna.
Usch tänk om pricken hoppar ut, så vi får börja om från början med IVF.
Mina tankar är inte svarta utan gråa. Givetvis så hoppas jag på det bästa men det är inte
lätt. Att vänta på resultatet på provet det har jag inga problem med. Det känns inte alls så
nervöst utan det blir som det blir.
